Dagens signum: Inz

Nu går vi vidare. Vi är framme vid Inz - Särskilda fotografer. Vän av ordning undrar: "Vart tog A vägen? Vad hände med H?" Lugn. Svar på dessa irriterande gåtor kommer mot slutet av denna följetong. Nu raskt över till tio böcker med mycket bra foton. (Liksom för tidigare listor gäller det för denna lista att den inte är på något sätt slutgiltig eller Den Bästa. Det blir uppenbart redan vid en första glimt, ty här saknas namn som Henri Cartier-Bresson, Imogen Cunningham, Édouard Boubat m.fl. Listan är först och främst till för att väcka intresse.)

Guido Costa: Nan Goldin (Phaidon Press, 2001)
Tina Enghoff: Possible relatives = Eventuella anhöriga (Journal, 2004)

K W Gullers: Min tid (Nordiska Museets Förlag, 1995)

Rune Hassner: Foto (Nilsson & Bergholm, 1993)

Sirkka-Liisa Konttinen: Skrivet i sanden : på sandstränderna i nordöstra England (Schultz, 2000)

Elisabeth Ohlson Wallin: Kvinnor (Normal, 2005)

Martin Palm: Album (Rolf & Co, 2003)
Anders Petersen: Fotografier 1966-1996 (Journal, 1997)

Ewa Rudling: Är man inte Matisse bör man inte måla (Ekerlids Förlag, 1996)
Lars Tunbjörk: Vinter (Steidl Verlag & Moderna Museet, 2007)

Så här skrev John Berger om Henri Cartier-Bressons bilder:
"Hans bilder har också hjälpt mig att förstå någonting. Svårt att verbalisera eftersom det är så visuellt. Någonting om att bli förälskad vid första ögonblicket. Framför något av hans fotografier blir man omedelbart förälskad i livet. Och förälskad får man väderkorn och rör vid det eviga. Egendomlig paradox." (Källa)
Kanske kan du få samma känsla om du bläddrar i dessa böcker. / Thomas Olofsson